Våra företagsvänner
Britta Broman slutade efter tio år
Den första februari var det alltså dags. Dags för direktor Britta Broman att sluta sitt värv efter tio år i Stadsmissionens tjänst. Britta har under sina år fått se Stadsmissionen växa, blomstra och utvecklas till en ytterst välmående organisation.
Vi träffas i Britta Bromans arbetsrum på Stigbergsliden. Rummet är kalt och de personliga prylarna är bortflyttade. Det är tre dagar kvar innan Britta ska avtackas offentligt i Sankt Johanneskyrkan. Nästa vecka tar Lotta Säfström över rummet och rodret.
Vi bestämmer oss för att börja samtalet med frågan om vad Britta är mest nöjd med under sin tid som direktor för Göteborgs kyrkliga stadsmission.
– Ja, det måste nog vara den ständiga utvecklingen vi har genomfört. Vi har fördubblat både antalet anställda och omsättningen under de år jag har varit här, säger Britta Broman. Om det gäller en enskild företeelse tycker jag nog att vår verksamhet Gatljuset känns viktigast att nämna. Gatljuset gör något helt nödvändigt och måste finnas i en organisation som Stadsmissionens. Efter en stunds tystnad tillägger hon:
– Sedan finns ju även Johanneskyrkan, som ju är en riktig pärla, vår organisations hjärta, säger Britta. Det finns ett tydligt mönster i både Gatljusets och Johanneskyrkans verksamheter. De pekar på det oumbärliga men också på att det finns en väg ut ur missbruk och elände. En genomgående faktor för framgång är också de duktiga enhetscheferna. Genom ett professionellt förhållningssätt har de lotsat Stadsmissionen på rätt väg.
Vad är Stadsmissions-anda?
– När jag sökte jobbet som direktor hade jag en idé. En idé om hur allt skulle göras – inte bara pratas mycket om. Än i dag tycker jag att det är görandet som är Stadsmissions-andan - vi är en doer-organisation. Ebbe Hagards gamla devis Tro med händerna är fortfarande lika aktuell. En organisation som arbetar i staden, med stadens problematik. Det är viktigt att vi möter människor i deras livssituation, efter evangeliet, säger Britta.
Under Brittas tid har verksamheter kommit och gått. Men många har blivit en del av det välsmorda maskineriet. När Britta började för tio år sedan fanns till exempel inte Berzelius äldreboende, Stadsmissionens i dag största verksamhet. Några av de sju second hand-butikerna fanns inte. Brattås och Uddängens boende inom psykiatrin fanns inte heller. Kulturlabbet, Tillsyn & stöd-boendet i Biskopsgården och Öjersjöhemmet är också exempel på vad som tillkommit.
Vad minns du speciellt – finns det några höjdpunkter eller nostalgiska tillfällen som du kommer ihåg?
– Att få fira julen i Sankt Johanneskyrkan är alltid något alldeles fantastiskt. Då är Stadsmissionen det den ska vara – en plats för värme, gemenskap och tillfrisknande säger Britta Broman.
– En lite annorlunda historia inträffade mitt under EU-kravallerna i juni 2001. När allt var som värst ringde Göran Johansson från Göteborgs Stad och ville att vi skulle ställa upp. På en timma ringdes ett tjugotal personer in. Tillsammans med våra olika bussar kunde vi göra en insats i ett väldigt speciellt sammanhang.
Göteborgaren och kyrkan
Britta tror att göteborgaren ser väldigt positivt på Stadsmissionen. Det har alltid funnits en vilja att vara med och stötta.
– Jag tror det beror på att det alltid händer något när Stadsmissionen är i farten, säger Britta Broman. Vi finns med där det händer. Våra bussar gör oss synliga. Vi behöver sällan stå till svars för något.
– Kyrkan och då speciellt Göteborgs Kyrkliga Samfällighet har varit fantastiska. Genom vårt samarbete har så mycket gott kommit. En del av våra verksamheter hade inte varit något om inte kyrkan hade stöttat oss. Ett stöd vi måste vara rädda om.
Stadsmissionen - Det tredje alternativet
De senaste åren har Stadsmissionen startat alltfler verksamheter som drivs på uppdrag från kommuner och Västra Götalands-regionen. Britta menar att det är viktigt att Stadsmissionen finns på plats när det ska upphandlas nya verksamheter. Det finns inga motsättningar mellan verksamheterna som antingen drivs av gåvopengar eller av entreprenad-uppdrag. Snarare tvärtom.
– Det är bra att vi driver entreprenader, säger Britta. Tänk om vi kan bli ett tydligt tredje alternativ till kommunerna och de privata bolagen. Ett alternativ som inte låter en eventuell vinst försvinna ner i fickan på en riskkapitalist. Det finns utrymme för fler boenden eller äldreboenden i Göteborg.
Bakom hörnet för Stadsmissionen
Var ligger Stadsmissionens framtid? Ja, Britta Broman är övertygad om att arbetet kring missbruksproblematiken måste fortsätta.
– Det gäller att få människor tillbaka till ett drogfritt liv, säger Britta. Missbruk och beroende är ofta roten till andra företeelser som till exempel hemlöshet, kriminalitet eller prostitution. Vi har i många år lyckats förhållandevis bra i vår strävan att skapa drogfrihet. Självhjälpsgrupperna (enligt tolvstegsprogrammet – exempelvis AA, NA - red:s anm.) i Sankt Johanneskyrkan är ett tydligt och gott tecken på det. Britta ser gärna att Stadsmissionen driver fler äldreboenden. Men också fler typer av boenden.
– Ett eget boende behöver exempelvis inte alltid vara det bästa för alla människor. Jag tror det finns potential för andra och nya typer av boenden. Dessutom, med en ganska svajig arbetsmarknad, behöver fler människor komma ut i arbetslivet. Genom att till exempel arbetsträna kan många bryta en isolering.
Britta Broman kommer även i framtiden att ta uppdrag inom kyrkan.
– Är man van att arbeta är det svårt att plötsligt lägga av, säger Britta. Det kan vara ett skönt sätt att varva ner på.
Avslutningsvis säger Britta:
– Trots att Stadsmissionen är en problemorienterad organisation så har det varit väldigt roligt att arbeta där. Det ger så mycket tillbaka. Många medarbetare är stolta och glada att få arbeta på Stadsmissionen. Jag har ett stort förtroende för alla de fantastiska kollegorna.
Text & bild: Henrik Enarsson