Våra företagsvänner
Missbrukare - är att vara utsatt
Missbruket bland göteborgarna har förändrats de senaste åren. Drogerna är fler och billigare. Åldrarna blir yngre och yngre. Ann-Helen Sköld är gruppledare på Stigbergets boende och Eva Johnsson är föreståndare på Gatljuset. Vi träffades för att prata om missbruk och utsatthet.
- Rekryteringen är enklare i dag, säger Eva Johnsson. Många unga är ute och festar både två och tre gånger i veckan. Den vanligaste inkörsporten till drogmissbruk är alkohol. Alkoholen trubbar av, vilket gör övergången till andra droger enklare.
Människorna som missbrukar tillhör inte en homogen grupp - det finns alla typer. En del tillhör andra generationen missbrukare och är uppvuxna i den miljön. Men det finns också människor som lever ett förhållandevis normalt liv med missbruk i hemmiljö. De har ett jobb de försöker sköta - kanske finns det barn med i bilden. Livet går att leva till en viss gräns. För den senare gruppen blir fallet tungt. Skammen att ha misslyckats blir stor. Samtidigt kan efterkommande rehabilitering bli enklare om det finns något att komma tillbaka till. Många gånger kan barn öka motivationen att ta sig ur ett missbruk. Framförallt gäller det här för kvinnor - ibland mer för barnens skull än för sin egen del.
Den genomsnittlige missbrukaren har ofta en trasig bakgrund med både övergrepp och missbruk inom familjen. Många söker spänning, förebilder och kamratskap - ibland i riskfulla gäng. Ibland handlar det om att man blir kär i en person med missbruksproblematik. För att kunna behålla partnern finns risken att man själv dras med i ett missbruk.
Utsvulten av bekräftelse försöker främst tjejer vinna kärlek och ömhet genom att gå in i relationer med män.
- Ibland kan det leda till att tjejerna blir utnyttjade. De måste i vissa fall tjäna in pengar till både sitt eget och andras missbruk genom olika typer av prostitution, säger Ann-Helen Sköld.
- Att prostituera sig blir efter ett tag ett måste för att kunna få in pengar till mer droger, säger Eva. Att sälja sig innebär en stor fara både fysiskt och psykiskt. Det ska dock tilläggas att det i efterforskningar framgår att det troligen är lika många män som säljer sexuella tjänster
som kvinnor. Männen återfinns dock i andra och mer dolda sammanhang.
Ann-Helen berättar att kvinnorna i missbrukarkretsar även är utsatta på andra sätt. Det finns till exempel en stor rädsla att anmäla händelser till polisen. De vill heller inte vittna i rättegångar - allt på grund av rädsla.
- Då är det ibland pressas man till att begå brott för att undvika konflikter i de egna leden, säger Ann-Helen. Attityden till omgivningen blir därför väldigt tuff.
Många menar att det allmänna läget och stämningen i missbrukarkretsar har blivit tuffare. Fler blandar olika typer av droger och så var det inte tidigare. Marknaden är större helt enkelt.
- Det finns många olika typer av droger i dag, säger Ann-Helen. Flera är lättillgängliga och finns till ett billigt pris, men tillfogar stora skador. I dag väljer många missbrukare drog efter humör. Vill man bli glad, arg eller kanske lugn?
Stadsmissionen ser fler förändringar. Det tunga missbruket har gått ner i åldrarna.
- Vi får i dag oftare in personer under 25 år på Stigbergets boende, säger Ann-Helen. Eva håller med - hon känner igen det från Gatljuset. För bara några år sedan var det en ovanlighet. Sedan kan tilläggas att många unga missbrukare har en komplicerad bakgrund och mår psykiskt dåligt. Det är alltfler yngre människor som söker sig till Stadsmissionen. Vad har hänt? Räcker inte samhällets sociala resurser för att fånga upp dessa ungdomar? Hur löser vi problemen på bästa sätt? Ja, frågorna hopar sig - svaren är nog svårare att ge.
Både Ann-Helen och Eva berättar om den stora ensamheten som kan uppstå vid drogfrihet. I många fall har missbruket varit långvarigt och alla vänner har befunnit sig i samma gäng. När väl den drogfria resan börjar har man helt plötsligt väldigt få vänner. Ensamheten är en av de barriärer att ta sig över när man väljer ett nyktert liv. Därför är organisationer som Stadsmissionen så viktiga i det första skedet. Det handlar om att skapa vardagliga rutiner, att finna ny gemenskap med andra och kunna leva ett så normalt liv som möjligt.
Men för vissa människor blir steget för stort att ta. Många tar ett återfall bara för att få tillbaka de gamla vännerna. En del börjar dricka/droga på en mindre nivå - allt för att få vara en del av gänget och få tillbaka sitt sammanhang. Att avsluta ett missbrukarliv är bland det svåraste en människa kan göra. Inte bara för beroendet - utan även för saknaden av det gamla livet och gemenskapen.
Definitioner
Missbruk:
Minst ett av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod:
1. upprepat substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet
2. upprepat bruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada, exempelvis rattfylla
3. upprepade drogrelaterade problem med rättvisan ("lagen")
4. fortsatt bruk trots återkommande problem av social natur p.g.a. drogeffekterna,
5. symtomen har aldrig uppfyllt kriterierna för beroende av aktuella substansen, se nedan.
Beroende:
Minst tre av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod:
1. tolerans, endera behov av påtagligt ökad mängd för att nå effekt eller minskad effekt vid fortgående bruk
2. karaktäristiska abstinenssymtom eller fortgående bruk för att hindra sådana
3. drogen används i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs
4. varaktig önskan att begränsa intaget
5. mycket tid åtgår för drogbruket
6. viktiga sociala aktiviteter påverkas
7. bruket fortgår trots vetskap om ev. skador
Text: Henrik Enarsson
Bild: IstockPhotos