Våra framtidspartners
Per Herngren har hittat sin kreativa oas
Han är snart 50 år och har varit en förespråkare av ickevåld i hela sitt vuxna liv. I S:t Johanneskyrkans kafé har Per Herngren hittat sin kreativa oas.
På förmiddagen träffas olika självhjälpsgrupper för beroende, på eftermiddagen målas det akvareller och på kvällen är det soundcheck för succépjäsen Breaking the waves. I S:t Johanneskyrkan är det alltid något som pågår.
- Kreativiteten här smittar av sig på mig och mitt skrivande, säger Per Herngren när vi ses en våreftermiddag i det - för tillfället - lugna kaféet. Människor som kommer hit är starka karaktärer och här inne är de avslappnade och vågar visa sig. Per Herngren har två jobb. Han är författare och föreläsare i konflikthantering, två jobb där han kan använda sig av miljön i S:t Johanneskyrkan dit han kommer nästan dagligen. Av Stadsmissionens besökare får han gestalter, gester, fraser och dialoger, men också handfasta situationer för konflikthantering.
- Just nu skriver jag på en äventyrsroman, men alla som kommer hit vet att jag inte skriver om någon särskild person eller ordagrant tar vad de säger. Jag får också många exempel på konflikthantering - både bra och dålig - här, säger Per. Det händer ibland att personer som är aggressiva och hotfulla kommer in i kyrkan. Per ser då hur en del personal och besökare använder negationer, Du får inte... eller Om du gör så får du inte vara här vilket ofta gör att konflikten eskalerar. Det negativa bemötandet ger bråkstaken ett incitament för att fortsätta provocera. Istället kan man, enligt Per Herngren, börja med en inbjudan: Det var kul att du kom hit. Om du kommer tillbaka en annan gång så bjuder jag på kaffe. Man kör helt enkelt ut folk genom att bjuda tillbaka dem.
- Om det är slagsmål måste man kanske handgripligen bära ut en person. Det kan göras på olika sätt. Man kan fösa ut någon eller bära ut honom eller henne på ett mer omfamnande sätt. När de är ute ur lokalen kan man också fråga Är det något jag kan göra för dig? Detta kallas rollomvandling. Man bekräftar inte den andres aggressivitet, utan agerar som om det var en helt annan situation. Många här på Stadsmissionen är jättebra på det, på några minuter kan de få en aggressiv besökare att lugna sig.
Enligt Per behöver man dock öva sig i detta. Därför får deltagarna på hans kurser i konflikthantering öva på konkreta situationer, istället för att bara sitta passivt och lyssna på en föreläsning.
- För att leva det samhälle vi vill ha behöver vi redskap och praktiska övningar för att kunna skapa dialog och lösa konflikter, säger Per och drar en parallell till salsa, en dans vi båda gillar.
- Har du sett en salsalärare hålla föredrag, frågar Per? Nej, det är övning och träning som gäller. När man har lärt sig grunderna kan man börja improvisera. Själv måste han ha kommit ganska långt på improvisationsskalan efter snart 30 år som ickevåldsförespråkare och konflikthanterare, tänker jag.
Vid 22 års ålder blev Per känd för att tillsammans med andra plogbillsaktivister ha avrustat - enligt åklagaren förstört - en kärnvapenraket i USA. Domen blev åtta år, men han släpptes efter femton månader. Därefter har det fortsatt med aktioner mot kärnvapenanläggningar och vapenfabriker.
Per är liksom ickevåldets föregångare Mahatma Gandhi pacifist och vill se en värld utan vapen och krig. I påsk åkte han till ett krigshärjat land, Irak, för att hålla kurser i ickevåld. Hans Handbok i civil olydnad har översatts till kurdiska och Per var i den kurdiska delen i norra Irak. De arabiska revolutionerna och protesterna har även nått dit och militären har skjutit ner demonstranter.
- Den senaste tiden har ickevåldaktivister från olika delar av världen rest dit och formerat en vit mur mellan militär och demonstranter. Det har fått stopp på dödandet, berättar Per som hoppas att de folkliga resningarna i arabvärlden inte ska tas över av rebeller, något han menar skett i Libyen, utan att ickevåldet ska segra och leda till något bättre.
- Att möta militären med tulpaner, som man gjorde i Egypten, är en mer konstruktiv metod än att ta till våld. Det handlar om att, liksom Gandhi, förena mål och medel och leva det samhälle man vill ha, säger Per.
Om Per Herngren:
Arbetar med: skrivande, forskning i sociologi och utbildare i konflikthantering och ickevåld
Ålder: snart 50 år
Bor: i kommuniteten Fikonträdet i Hammarkullen
Slappnar av med: salsadans och sambatrummor
Text: Ulrika Naezer
Bild: Henrik Enarsson
