single.php

Möten, mat & musik

Det är vad fredagskvällarna i S:t Johanneskyrkan handlar om. Här spelar scendebutanter och erkända artister inför stamgäster och nya besökare, i vad som skulle kunna vara stans mest avslappnade konsertmiljö.

Det är fredagkväll och i vanlig ordning börjar lokalen fyllas med folk. Besökare köar till kaféet där kyckling och ris serveras för 25 kronor, efterätt med prinsesstårta och kaffe inkluderat. På scenen i mitten av rummet, med kyrkbänkarna på ena sidan och kaféborden vid den andra, avrundar Sophie Apell, Adrian Cox och Sofia Ekholm sin soundcheck.
– Det låter jättebra, säger Anna Fagerberg, ansvarig för kvällen, från mixerbordet.

Kulturfredagarna i S:t Johanneskyrkan har anordnats i drygt fem år och drivs sedan årsskiftet av Anna Fagerberg och Stina Landahl. Det är Anna som står för bokningarna av artister, men den här gången var det Sophie Apell som kontaktade Stadsmissionen på en chansning.
– Jag mailade och frågade om de hade livemusik någon gång och om inte, om de ville börja med det, säger hon.

Det visade sig vara en legitim chansning. I S:t Johanneskyrkan spelar varje vecka olika artister inför en välfylld lokal. Oftast är det runt 70 personer som besöker kulturfredagarna för att äta mat, lyssna på musik och umgås. Sophie, Adrian och Sofia är egentligen inte ett band men de har spelat tillsammans många gånger förut.
– Vi brukar bjuda in varandra till våra grejer. Nu ska vi köra mina och Sophies låtar, säger Adrian. Och Sofia har sjungit med oss så många gånger förut, så…
– Jag kan låtarna, flikar Sofia in.

Anna går igenom upplägget för kvällen med bandet. De går på klockan 18.00 och har klockat sin spelning till 50 minuter.
– Det blir bra, för klockan fem i sju måste det vara tyst. Det börjar möten klockan sju, berättar Anna Fagerberg.

Matkön har minskat och på scenen ställs notställ in i rätt höjd. Första låten drar igång. Några äter tårta och pratar, andra lyssnar från kyrkbänkarna och mellan varje låt applåderas det. I princip är alla som vill välkomna att spela i kyrkan på fredagar. Hittills har det varit stor blandning av artister. En del är redan etablerade, andra har gjort scendebut.
– Det är väldigt prestigelöst. Om man ska göra fel någonstans, om man ska spela fel, så är det här det perfekta stället. Alla är ändå så välkomnande, säger Anna Fagerberg.

Känner artisterna till kyrkan och verksamheterna här?
– Många gör det, inte alla såklart. Jag brukar förklara för dem lite för det är inte som en vanlig spelning direkt, det är ju lite speciellt. Så jag har haft några som kommer hit och blir lite ställda. Men samtidigt har jag haft folk som kommer hit och säger att ”jag brukar ta betalt men jag vill spela här för att det är ett så bra ställe och jag vill ställa upp och göra någonting”, säger Anna Fagerberg.

Att det är blandade nivåer och olika stor vetskap om kyrkan tycker Anna bara är roligt. Hon jobbar för att få en mix av människor till fredagarna, både när det kommer till artister och besökare.
– Jag har sett superfina saker hända här inne. Det kan vara två människor som annars kanske aldrig skulle ha mötts, som sätter sig och pratar med varandra. Unga och äldre, som kommer från olika bakgrunder, som sätter sig tillsammans. Jag har inte tjuvlyssnat på dem, säger hon och skrattar till, men man ser att de hamnar i diskussioner och samtal. Det är fina och spännande möten. Det är det jag verkligen vill åt.

Hon berättar om en gång då en ung kille kom för att spela för första gången på en scen. Han frågade om stämningen, om det är mingel eller om folk sitter och tittar.
– Jag sa att det kommer vara lite mingligt och det var jättebra tyckte han. Och när han kom hit ser jag en kille stå där och se lite vilsen ut, bara vad är det här för ställe? Så jag började förklara lite om Stadsmissionen, vad som händer i kyrkan, att de har olika självhjälpsgrupper och så. Då frågade han ”vad är AA för något?”. Han skulle nog aldrig kommit hit om det inte var för att han spelade. Men han satte sig, spelade och sen kom det fram folk, flera av stammisarna som brukar vara här, och pratade med honom. Jag tror till och med att jag fick avbryta för att jag skulle fråga någonting, och det tycker jag var en så himla häftig grej, säger Anna Fagerberg.

Utöver fredagskonserterna har S:t Johanneskyrkan även den egna scenkonstgruppen Adesso och Johanneskören. Tanken är att alla dessa kulturverksamheter ska samarbeta och tillsammans bli ett ”scenkonstkollektiv” som Stina Landahl, produktionsledare, uttrycker det.
– Vi vill ta vara på alla resurser vi har. Det finns oändligt med möjligheter, det är det som är så kul. Bara att ha kulturfredagarna, som redan är en etablerad scen att kunna testa sin musik eller sina dikter på, utöver våra andra föreställningsmöjligheter, är ju jätteroligt, säger hon.

Adrian sjunger ett solo. Kaffet i termosen minskar stadigt. Sophie, Sofia och Adrian enas i en ny låt och musiken lägger sig mjukt över sorlet i kaféet. Plötsligt blir de spontant ackompanjerade av ett munspel från ett av borden. Och de håller tiden, klockan kvart i sju säger Adrian att de har nått fram till sista låten.
– Det har varit jättekul att spela för er, och ja – tack för oss!
När sista tonen är tagen börjar da capo-applåderna. En gång till, en gång till. Det finns några minuter kvar, så Sophie går upp och tar en sång till – jubel. Sedan är konserten slut på riktigt.
Men scenen är inte tom länge, en man ur publiken går upp och ställer sig vid mikrofonen.
– Jag blev inspirerad av musiken och skrev en dikt som jag ska läsa för er.
Jubel igen.

 

Text och bild: Frida Lundmark

Vill du, eller känner du någon som vill, spela i S:t Johanneskyrkan? Kontakta Anna Fagerberg! Anna.Fagerberg@stadsmissionen.org

Glöm inte att följa oss på Facebook och Instagram för att få uppdateringar om fredagskonserterna!

 

Fler artiklar om S:t Johanneskyrkan:
För människorna och miljön
365 dagar om året
”Det finns ett behov där vi kan bidra”