Civilt försvar byggs i samverkan

Årets första Samsnack väckte rekordstort intresse. Drygt 100 personer samlades för att ta del av ett högaktuellt samtal om krisberedskap, civilt försvar och civilsamhällets betydelse i en tid där omvärldsläget snabbt förändras.

Moderator för morgonen var Göteborgs Stadsmissions direktor Martin Ärnlöv och i panelen deltog:

• Anna Starbrink, överdirektör vid Myndigheten för civilt försvar
• Andreas Arvidsson, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen Västra Götaland
• Johann Knigge, nationell chef vid Svenska Röda Korset
• Magnus Karlsson, professor vid Marie Cederschiöld högskola

Ett nytt läge – civilt försvar byggs upp i hela samhället
Anna Starbrink inledde med att beskriva hur civilt försvar fått en allt tydligare roll i Sverige. Den 1 januari blev Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -Myndigheten för civilt försvar, som en följd av ett mer allvarligt säkerhetsläge i världen. Hon betonade att civilt försvar handlar om att skydda vårt sätt att leva, vår demokrati och vår frihet. Och att det inte bara är en fråga för staten eller myndigheter. Civilt försvar är hela samhällets samlade förmåga att fungera även i kris eller krig – kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle, men också vi som individer.

Anna lyfte särskilt civilsamhällets roll som en avgörande del av detta. Civilsamhället bygger sammanhållning, skapar gemenskap och bygger broar mellan människor, något som stärker samhället redan i vardagen. Anna gav också flera exempel på hur civilsamhället gjort skillnad i tidigare kriser:

• Under pandemin organiserade föreningar och frivilliga hjälp med transporter, inköp och stöd till äldre och personer i riskgrupp.
• Vid stora skogsbränder har civilsamhället slutit upp snabbt och bidragit med resurser och lokalkännedom.
• När ukrainska flyktingar kom till Sverige fanns många organisationer på plats direkt för att välkomna, lotsa och skapa trygghet.

Anna betonade att motståndskraften ofta finns lokalt, i nätverk, relationer och människor som redan känner varandra.

Länsstyrelsens roll – och Västra Götalands särskilda ansvar

Andreas Arvidsson beskrev krisberedskap som en lagsport. Länsstyrelsens uppgift är att samla aktörer regionalt och skapa samverkan mellan kommuner, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. Han lyfte att Västra Götaland har en särskilt viktig roll i Sveriges beredskap, inte minst på grund av infrastrukturen och de strategiska flöden som går genom regionen. Göteborgs hamn är en central nod för handel och försörjning och om flöden stoppas påverkas långt mer än bara staden. Faktum är att Göteborgs hamn är den största hamnen i hela Norden. Samtidigt betonade Andreas att mycket redan är på gång och att samarbetet i regionen utvecklas. Han lyfte snökaoset i Göteborg för några veckor sedan som ett exempel. När många hade möjlighet att hörsamma uppmaningen att stanna hemma minskade trycket på infrastrukturen och det blev tydligt hur beredskap börjar med att människor tar ansvar tillsammans

Civilsamhället före, under och efter krisen

Johann Knigge lyfte civilsamhällets särskilda styrka, närvaron i vardagen. Civilsamhället finns lokalt, möter människor varje dag och bygger förtroende över tid. Och i en kris är just förtroende en av de viktigaste resurserna. Han betonade att civilsamhället ofta har en unik förståelse för människors olika behov och förutsättningar. Alla kan inte ta del av stöd på samma sätt. Därför måste beredskap också handla om hur resurser når fram – hela vägen ut. Johann lyfte också att frivilligt engagemang inte organiserar sig själv. Att leda frivillighet är ett professionellt arbete, precis som räddningstjänst, polis och sjukvård.

Många vill bidra – men vägen in måste bli tydligare

Magnus Karlsson gav ett forskningsperspektiv på svenskarnas försvarsvilja. Han menade att den generellt är hög. De flesta vill hjälpa till och bidra när samhället prövas. Samtidigt finns ett glapp, många vill, men vet inte riktigt hur. Där behöver samhället bli bättre på att skapa tydliga roller och vägar in. Magnus lyfte också begreppet demokratisk resiliens, att demokrati inte bara är något vi ska skydda, utan också något vi hämtar kraft ur. Viljan att stå upp för varandra är en viktig del av motståndskraften.

Skyddsrum, frivilliga och vikten av att öva

Ett konkret exempel som diskuterades var Myndigheten för civilt försvars (MCF) ambition att engagera 120 000 frivilliga kopplade till Sveriges skyddsrum. Anna Starbrink berättade att responsen redan är stor och att många hör av sig och vill bidra. Samtidigt betonade panelen att engagemang behöver tas om hand med struktur, tydliga uppdrag och övning. Johann Knigge påminde också om att det är viktigt att inte tänka för smalt kring just skyddsrum. För att frivilligt engagemang ska bli långsiktigt behöver det knytas till redan befintliga plattformar och organisationer där människor är aktiva i vardagen. Det är där relationer byggs och där engagemanget har sin grund. Andreas Arvidsson påminde också om att skyddsrum bara är en del av ett större system för att skydda civilbefolkningen, tillsammans med larm, evakuering, mottagande och trygga mötesplatser. Han uppmanade civilsamhällesorganisationer som vill bidra att börja lokalt, kontakta kommunen där ni finns. Berätta att ni finns och vad ni kan bidra med.

Nästa Samsnack handlar om samsjuklighetsreformen och äger rum 27 mars. Läs mer här.