Hur skapar vi bättre förutsättningar för civilsamhället?

Vilken roll spelar civilsamhället i framtidens välfärd och vad krävs för att idéburna organisationer ska kunna bidra ännu mer? Det var utgångspunkten när Göteborgs Stadsmission och Räddningsmissionen bjöd in till vårens sista Samsnack. På plats fanns politiker från både styre och opposition för ett samtal om idéburen sektor, samverkan och de samhällsutmaningar som väntar framöver. Medverkade gjorde Marina Johansson (S), Axel Josefson (M), Dan-Ove Marcelind (KD) och Marie Brynolfson (V).

Emil Mattsson, direktor för Räddningsmissionen, inledde morgonen med en uppmaning om att skapa just ett Samsnack snarare än en traditionell politisk debatt.

Vad menar vi med civilsamhälle?

Sandra Stene från Räddningsmissionen gav en introduktion till civilsamhälle och idéburen sektor. Hon beskrev civilsamhället som en mångfald av föreningar, organisationer och människor som drivs av värderingar och engagemang snarare än vinstintresse. Hon lyfte också att idéburna organisationer ofta är särskilt bra på att nå människor som står långt ifrån samhällets olika arenor och att ställa om snabbt när samhället förändras eller hamnar i kris.

Som exempel nämndes arbetet under flyktingmottagandet 2015 och pandemin, där civilsamhället och det offentliga behövde samarbeta tätt för att möta nya behov. Samtidigt konstaterades att idéburen sektor fortfarande är liten i Sverige jämfört med många andra europeiska länder. I Sverige utgör idéburna aktörer omkring tre procent av välfärden, trots att undersökningar visar att politiker från alla partier vill att den ska öka till 15-20 procent.

Föreningslivet som mötesplats

Samtalet inleddes med att politikerna fick berätta om sina egna erfarenheter av föreningsliv och civilsamhälle.

Marina Johansson (S) berättade om scouterna, lagidrott och om att växa upp med kattutställningar och ideellt engagemang. – Det handlar om gemenskap, ansvar och att möta människor man annars aldrig hade träffat, sa hon.

Marie Brynolfson (V) beskrev fotbollsplanen som en av Göteborgs viktigaste mötesplatser. – Där möts barn över gränser. Oavsett bakgrund eller var man kommer ifrån spelar man tillsammans, sa hon.

Dan-Ove Marcelind (KD) berättade om sin uppväxt i ett hem präglat av civilsamhälle och engagemang och om hur idrotten fortfarande fungerar som en plats för gemenskap och sammanhållning.

Axel Josefson (M) betonade att ett starkt civilsamhälle är en viktig del av ett starkt samhälle och lyfte forskning som visar hur föreningsliv och tillit hänger ihop.

Behov av långsiktighet och bättre villkor

En stor del av samtalet handlade om vilka förutsättningar som krävs för att idéburen sektor ska kunna växa och bidra mer i välfärden. Flera av deltagarna återkom till behovet av långsiktighet och mer förutsägbara samarbeten mellan kommun och civilsamhälle.

Dan-Ove Marcelind (KD) efterfrågade mindre projektlogik och fler långsiktiga samarbeten. – När vi ser att verksamheter fungerar behöver vi gå från projektform till ett mer långsiktigt förvaltarskap, sa han.

Marina Johansson (S) och Marie Brynolfson (V) lyfte båda idéburna offentliga partnerskap, IOP, som en viktig samverkansform där kommunen och civilsamhället tillsammans kan möta komplexa samhällsutmaningar.

Axel Josefson (M) betonade vikten av att fokusera på kvalitet och resultat, oavsett vem som driver verksamheten. – Det viktigaste är att vi har verksamheter som fungerar väl och håller hög kvalitet, sa han.

Framtidens äldreomsorg

En konkret fråga som fick stort utrymme under morgonen var framtidens äldreomsorg. Hela västvärlden står inför stora demografiska förändringar där andelen äldre ökar, och utvecklingen märks också tydligt i Göteborg. Behovet av äldreboenden väntas öka kraftigt de kommande åren. Samtalet handlade om hur både kommunen och andra aktörer ska kunna möta det växande behovet och vilken roll idéburna organisationer skulle kunna spela framöver.

Emil Mattsson lyfte att flera idéburna organisationer skulle vilja starta och driva äldreboenden, men att det finns stora hinder kopplade till finansiering och risk. Att bygga äldreboenden kräver omfattande investeringar och lång planeringstid, samtidigt som många idéburna aktörer saknar stora ekonomiska reserver.

Diskussionen kom därför att handla om vilka förutsättningar som skulle kunna göra det möjligt för fler idéburna aktörer att etablera och driva äldreomsorg, exempelvis genom långsiktigare avtal, reserverade upphandlingar eller andra former av trygghet i uppstartsfasen. Flera av politikerna uttryckte att kommunen kommer behöva samverka med fler aktörer framöver för att klara de växande behoven inom äldreomsorgen.

Sparka oss på smalbenen!

Samtalet avslutades med en fråga till politikerna om vad de själva önskar mer av från civilsamhället framöver.

Dan-Ove Marcelind (KD) uppmanade civilsamhället att ta mer plats och ställa högre krav på politiken. – Ni är ibland för snälla. Sparka oss lite mer på smalbenen. Visa tydligare vad ni kan och vad ni bidrar med, sa han.

Axel Josefson (M) efterfrågade ännu mer kunskap och verklighetsbeskrivningar från verksamheterna nära människor. – Vi behöver hjälp att förstå hur verkligheten ser ut där ute, sa han.

Marie Brynolfson (V) betonade vikten av att fortsätta dela erfarenheter och perspektiv mellan politik och civilsamhälle. – Vi möter samma människor men ibland med olika bilder av verkligheten. Där har vi mycket att lära av varandra, sa hon.

Marina Johansson (S) lyfte behovet av fortsatt dialog och att tillsammans driva frågor om bättre förutsättningar för idéburen sektor även nationellt. – Ni ser saker och trender tidigt och den kunskapen är väldigt viktig för oss, sa hon.

Detta var vårens sista Samsnack, nästa gång ses vi under Frihamnsdagarna 27-28 augusti!