Gråzon - Göteborgs stadsmission
Mer
åsa vilu

Gråzon

10 november, 2017 • Ämne: Fattigdom

Vi har tidigare berättat om Yosef. Men han är inte ensam om sin situation. Tvärtom menar socialchef Lennart Forsberg och biträdande socialchef Åsa Vilu att glappet mellan offentliga insatser och de som inte klarar av sin tillvaro blir allt större.

– Gatljuset möter allt fler personer som inte är biståndsberättigade utifrån att de anses kunna ”reda ut sin situation själva”. Det kan till exempel handla om att söka bostad, arbete eller skuldsanering. Vi möter dem på grund av att de i praktiken faktiskt inte klarar sig, säger Åsa Vilu, biträdande socialchef på Göteborgs Stadsmission.

Många av besökarna på Gatljuset har varit i kontakt med socialtjänst, vård eller psykiatri men inte fått den hjälp de behövt. Ibland på grund av att ribban för vilka som berättigas hjälp har höjts, ibland på grund av att besökaren inte klarat av att redovisa rätt underlag och därför inte fått det stöd man egentligen skulle varit berättigad till. I andra fall handlar det om att sjukdom, psykisk ohälsa, beroende eller andra praktiska omständigheter gjort att man inte skött sina kontakter och dykt upp på bokade möten. En relativt vanlig situation är även att besöken har bollats mellan flera olika myndigheter där ingen av dessa har tagit ett helhetsansvar.
-Ofta är besökarna vi möter dåligt orienterade i hur välfärdssystemet fungerar. Det kan göra att man inte har förstått vilket underlag som ska redovisas eller att man inte klarar av att uttrycka sin problematik och därför inte bedöms tillhöra målgruppen hos den myndighet där man söker hjälp. Man hamnar i en gråzon där man inte får hjälp, men inte heller klarar av att reda ut sin situation på egen hand, säger Åsa Vilu.
-I takt med att samhällets skyddsnät blir alltmer grovmaskigt har den här gruppen inte någon given plats att vända sig till för att få det stöd man behöver. Vi ser detta som en riskgrupp, här finns dels personer som lever i hemlöshet och som riskerar att hamna i allvarligare former av missbruk och psykisk ohälsa, men också personer som i dagsläget har en bostad men riskerar vräkning då man inte klarar praktiska saker som att betala hyra och sköta ett hushåll, säger hon.

Årets Fattigdomsrapport, ett forskningsprojekt som Sveriges Stadsmissioner driver tillsammans med Magnus Karlsson, docent i socialt arbete vid Ersta Sköndal Högskola, visar att en fjärdedel av Göteborgs Stadsmissions insatser går till målgruppen Åsa Vilu beskriver. I och med att detta ofta är människor som inte fullt ut förstår, eller klarar av, systemet och som dessutom många gånger saknar bostad, syns de inte heller i den offentliga statistiken. Officiella siffror grundas på folkbokföringsadress och ärenden hos myndigheter. Detta utesluter de människor som lever i hemlöshet, eller som inte anmält ett ärende hos någon myndighet. Deras utsatthet blir därför osynlig.
-Den stora utmaningen för staden är att folk åker runt i systemet, och det slutar allt för sällan med ett eget kontrakt. Det är ekonomiskt oförsvarbart och inte hållbart för personen som drabbas, säger Lennart Forsberg, socialchef på Stadsmissionen.

Han fortsätter:
-Målsättningen var att staden till år 2018 skulle ha halverat den akuta hemlösheten, vilket innebär personer som är hänvisade till akuta boenden, härbärgen, skyddade boenden eller som sover utomhus och i offentliga miljöer. I den senaste mätningen har den istället ökat. I den stora gruppen hemlösa* räknar man att det idag är närmare 4000 människor i Göteborg som lever i någon form av hemlöshet, och kostnaden spränger miljardvallen.

Vad ser ni skulle behöva göras för att förändra situationen?

-Vi behöver öka samverkan mellan olika delar. Både mellan de olika offentliga insatserna, men också mellan det offentliga, privata och idéburna. Om man till exempel har varit på Stigbergskliniken (beroendevård, reds. anm.) och inte har någon lägenhet att gå hem till efter utskrivning, var tar man vägen då? För att inte börja om i sitt beroende behövs det någon som stöttar upp efter att avvänjningstiden är över, säger Lennart Forsberg.
-Jag hör ofta att det saknas bostäder, men det är inte bara det. Det saknas strategier. Det är inte bara en fråga om bostadsbrist. Det här behöver ses på från flera håll. Personerna som hamnar i hemlöshet måste få hjälp med de problem som gjort att de inte får fäste på bostadsmarknaden. Ofta krävs det flera insatser för att lösa situationen. Den hjälp som erbjuds måste vara mer individanpassad och erbjuda en väg ut.

 *Här menas Göteborgs stads fyra definitioner av hemlöshet:  akut hemlöshet, institutionsvistelse och kategoriboende, långsiktiga boendelösningar och eget kortsiktigt boende.

Tillbaka