Det var känslan av solidaritet som fick mig att vilja arbetsträna här

Jennie har arbetstränat på snickeriet på Göteborgs Stadsmission i ett år och börjar känna sig redo för att ta nästa steg. Läs hennes berättelse här!

”Jag hade jobbat inom IT i tio år när pandemin slog till och jag blev uppsagd. Det var då, när jag stannade upp för första gången, som min utmattning kom ikapp mig och jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Den första tiden behövde jag jobba på den mentala biten och allt eftersom jag började känna mig mer stabil blev jag redo att börja arbetsträna för att närma mig arbetsmarknaden igen.

Jag var på olika ställen och testade att arbetsträna, bland annat på ett café och ett hunddagis, men jag kände aldrig att det var något för mig. När jag kom till snickeriet på Göteborgs Stadsmission fick jag ett sånt fint bemötande av glada människor som hejade och de fick mig att känna mig så välkommen från första stund. Då kände jag att det här blir bra. Jag har ingen erfarenhet av snickeri sedan tidigare, det var känslan av solidaritet och att alla var så vänliga som fick mig att vilja vara här. Det var också skönt att det skiljde sig så mycket från mitt tidigare jobb inom IT, då detta är både fysiskt och kreativt. Det var skönt att göra en helomvändning.

Mina arbetsuppgifter är väldigt varierande, och innefattar till exempel slipning, oljning och framtagande av material. Den här säsongen gör vi mycket dryckesunderlägg, fågelholkar, blomlådor och skärbrädor, men det kommer också in specialbeställningar där någon vill ha till exempel en monter, fågelbur eller dj-hylla. Jag trivs jättebra här och jag tror inte jag hade mått såhär bra som jag gör nu om jag hade hamnat på ett annat ställe som inte var lika människoinriktat som det är här. På andra ställen har jag känt att det är mer in/utslussning av folk och man bara ska komma upp i procent och ut och jobba. Här är det verkligen den mjuka delen i fokus där man tar hand om människor och går in på djupet och frågar vad behöver du för att kunna utvecklas? Det kände jag saknades på de andra ställena jag var på.

Arbetsträningen hjälper mig mycket, framför allt med det sociala. Eftersom jag har utmattningssyndrom så blir jag snabbt trött, men den sociala miljön pushar mig och gör att jag utmanar mig själv att jobba lite fler procent och se hur det funkar. Om min ork kommer öka, vilket den gör nu tack vare det sociala, känner jag mig mer redo att ge mig ut på arbetsmarknaden och bara den känslan är stor för mig.

Om jag inte hade arbetstränat här tror jag att jag fortfarande hade varit sjukskriven på heltid, ruttnat lite inombords och inte gjort någonting. Innan jag kom hit så kände jag att jag inte orkade gå upp och gå på ett enda möte, så jag hade förmodligen gett upp någonstans.

Det jag tror är unikt med Göteborgs Stadsmission är att mina behov har blivit lyssnade på här. Min koordinator har varit väldigt fokuserad på mig och vad jag behöver. Hon har också kunnat se vad jag är bra på som jag själv har glömt bort någonstans i samband med sjukskrivningen. Det var så häftigt att höra om de styrkorna hon ser hos mig eftersom jag själv kunde känna igen det från förr. En bra arbetsträningsplats för mig är bra stämning och gott folk. Om personalen har ett driv och dom brinner för det dom gör så kommer dom kunna föra den lågan vidare till andra och det tror jag är viktigt. Till Göteborgs Stadsmission kommer man som lite trasig och när man lämnar har dom byggt upp en igen.

Jag har funderat mycket på framtiden och mina drömmar sen jag kom hit. Det enda jag visste innan var att jag inte ville tillbaka till IT. Nu funderar jag på att vidareutbilda mig inom socionomprogrammet eller liknande. Jag känner att jag har samlat på mig så mycket ork jag bara har kunnat här och är nu redo att ta nästa steg, det känns väldigt roligt.”