Rektor om hur viktig skolan är
Långt ifrån alla barn lämnar grundskolan med fullständiga betyg i Göteborg. Det ökar risken att hamna i olika typer av utanförskap. Göteborgs Stadsmission har studiestöd på bland annat Ryaskolan för att fler barn ska klara skolgången och stå bättre rustade för sin framtid.
”Det här samarbetet har varit helt fantastiskt för våra elever,” säger Claudia Johnsson, rektor på Ryaskolan.
Ta del av hennes tankar om skolan och utbildning som skyddsfaktor.
”Skolan arbetar med utbildning och utbildning i sig är en skyddsfaktor. Får eleverna den grundläggande utbildningen de ska ha, och som grundskolan faktiskt ska ge varje elev, då har också varje elev en förutsättning att klara sig i samhället. Utbildning leder till större möjligheter att få ett bättre liv eller ett bra liv. Så på så sätt är ju skolan en skyddsfaktor.”
Det säger Claudia Johnsson som är rektor på Ryaskolan. Hon pratar med ett stort engagemang och värme om skolans elever. Det finns många riskfaktorer för barn som växer upp, men det finns också många skyddsfaktorer där genomförd skolgång är ett av de viktigaste skydden och en av förutsättningarna för att senare etablera sig på arbetsmarknaden och inte hamna i exempelvis ekonomisk utsatthet.
”Jag brukar säga att vi som jobbar på skolan jobbar här och nu, men också med framtiden. Varje dag i skolan påverkar elevens framtid. Så viktigt tycker jag att skolan är. Sen kan man också se skolan i sig som en skyddsfaktor i egenskap av att vi har barnen i skolan i många timmar. De får mat, omsorg och vi försöker göra saker i skolan som de kanske inte kan göra hemma. I synnerhet en skola i vårt område där vi försöker ta med eleverna till olika platser som museum, Universeum, parker, bondgårdar med mera. Här finns vuxna som bryr sig om eleverna och som förstår att det relationella är viktigt. Dock tycker jag att när vi pratar skola så ska vi i första hand prata om utbildning. För det är den som är avgörande. Vi vet idag att klarar du inte skolan blir det också väldigt mycket svårare för dig att klara av och hantera de utmaningar som kommer framöver i livet.”
Ryaskolan är en av fem skolor som Göteborgs Stadsmission bedriver Studiestöd på. Det är inte traditionell läxhjälp utan bygger på vad barnen behöver träna på. Vad är det inom ett visst ämne som är viktigt? Hur kan det som barnen gör på studiestödet hjälpa dem att bli starkare på lektionstid? Det är hög vuxentäthet i form av volontärer, men också personal från Göteborgs Stadsmission för att skapa goda förutsättningar för eleverna. Verksamheten sker på skolan efter skoltid och det är föräldrarna som skriver in sina barn.
”Vi som skola måste se till att skapa de bästa förutsättningar för att elever ska få sin undervisning av lärare, men vi ser också att vissa elever behöver mer stöd. Skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag. Studiestödet är planerat och strukturerat. Jag tycker att Göteborgs Stadsmission gör ett fantastiskt arbete. Och eleverna tycker ju att detta är så härligt. Jag minns i början när barnen kom till mig och sa att ’Claudia, Claudia vi klarade SO-provet!’ För inget barn vill ju misslyckas. Vi kan se att studiestödet gör nytta. Vi ser det i klassrummet genom att eleverna kommer med en större förförståelse. De kommer med begrepp de har tränat på i Studiestödet, vilket de kanske inte hade kunnat få på samma sätt hemma till exempel.”
Varje tillfälle får barnen frukt när de kommer och sedan även paus med mellanmål. Det finns en tydlig start och ett tydligt slut och varje pass rundas av med någon rolig aktivitet.
”Det här samarbetet har varit helt fantastiskt för våra elever. Att få den möjligheten. Dessutom får eleverna träffa andra vuxna människor som blir viktiga och betydelsefulla för dem och som de skapar relation med. Att möta människor gör ju någonting med oss. Jag tänker både för dem som är här och hjälper våra elever, men också för våra elever. Och det är så fint tycker jag.”
Claudia tror att vuxna inte alltid förstår hur viktiga de är för eleverna. Hur betydelsefullt det är att vuxna skapar relation med dem. Att få eleverna att lära sig att föra sig i ett större sammanhang och i mötet med andra människor och att det också är viktigt.
”På studiestödet får barnen inte bara träna sin kunskap utan också det relationella, vilket är så fint och jag tänker att det också är en skyddsfaktor. Det är ju två delar. Jag menar många av våra elever har ju inte varit på så många andra platser än här i skolan, i Biskopsgården och hemlandet. Och att förstå att här kommer människor som gör detta för att de vill och det är frivilligt att delta och hjälpa eleverna. Det gör ju någonting med en människa. Vill du hjälpa mig fast du inte får betalt? Alltså det är klart det gör någonting med eleverna. De säger ibland att de inte bara vill ha studiestödet en dag i veckan utan varje dag. Det tänker jag har att göra med Stadsmissionens sätt att arbeta. Att barnen efterfrågar mer skola. Det är häftigt,” säger Claudia och fortsätter:
”Studiestödet är två timmar där eleverna får träna, öva, repetera. Klart att det påverkar deras grundutbildning och vad de gör i klassrummet. Positivt, tänker jag. Och så länge vi kan ha ett samarbete, där vi styr det utifrån elevens behov vill jag att detta ska pågå. Så länge vi bara kan. För det är jätteviktigt.”
I årskurs 5 måste eleverna klara simprov för att få godkänt i gymnastik. Dessvärre är det många elever som inte klarar simningen. Skolan har inte förutsättningar att ge det individuella stödet som krävs för att varje elev ska klara simningen. Bland annat för att det finns för få simhallar och där tiderna inte räcker till. Att åka på skoltid någon annanstans tar tid från annan undervisning. Att sätta sina barn i simskola är också en kostnad som inte alla familjer klarar av. 
Utifrån att hälften av eleverna i årskurs 5 inte klarade simproven har Ryaskolan haft ett samarbete med Göteborgs Stadsmission där eleverna fick två veckors simskola i direkt anslutning till skoldagens slut.
”Vi har tittat på vilka elever vi tror skulle klara simprovet efter två veckors intensivträning. Det gäller 20 elever. Efter den här insatsen kan vi på ett väldigt tydligt sätt se om det gav effekt. Tänk att 25 elever inte fick betyg i idrott för att de inte kunde simma. Istället vänder vi det till att 20 av 25 kommer få betyg för att vi genom det här samarbetet och ger dem förutsättningar att lyckas. Vilket också faktiskt räddar liv. Det blir en sån direkteffekt för eleverna som de själva märker av. De själva känner att det här är ju lönsamt. Det är häftigt att få vara med om det tänker jag med. Att alla vi här är ju med och förändrar de här barnens liv. Vi är dem som skapar skyddsfaktor framöver för barnen. Det är ju så stort.”
Ryaskolan i Biskopsgården är en F-6-skola med drygt 500 elever med omkring 35 olika modersmål bland eleverna. I stort sett hela världen är representerad på skolan.
”Det är ju fantastiskt, men det är också en jättestor utmaning. Vår största utmaning på skolan är ju språk. Svenska språket. För likväl som en grundutbildning är avgörande och en skyddsfaktor så är även att kunna språket i landet du bor i viktigt. Du behöver kunna svenska språket för att kunna klara dig i samhället och det är en stor och spännande utmaning för oss att ge eleverna goda förutsättningar för att klara det.”
På Ryaskolan finns en inriktning med språkutveckling i fokus med tidiga läs- och skrivstrategier. All undervisning har justerats utifrån forskning på området och anpassat läromedel har köpts in. Arbetet mäts och följs upp flera gånger varje läsår.
”Har du inte svenska språket med dig så klarar du dig kanske inte i andra ämnen heller. Utöver svenska språket ser vi också att många elever inte klarar simproven. För att få godkänt i idrott måste eleverna även klara att simma 200 meter, varav 50 meter ryggsim, vilket många inte gör. Skolan ger eleverna simträning, men precis som med läsningen är det svårt att upprätthålla det över tid. Vi ser att när barnen kommer tillbaka efter sommarlovet behöver vi lite grann börja om när det gäller svenskan. Vi har hittat sätt att hantera det, men det kräver ett arbete som inte går att göra på ett läsår eller två. Det tar tid,” säger Claudia och fortsätter:
”Jag tänker att ingenting är omöjligt. Jag själv kom till Sverige som femåring med min mormor. Mormor lärde sig aldrig svenska. Men här sitter jag idag och är rektor för den svenska skolan. Just för att den svenska skolan gav mig de förutsättningar jag behövde för att klara av att kunna utbilda mig vidare. Det är viktigt att ta reda på vad som gör att det inte fungerar. Vi kan inte fortsätta göra samma sak om det inte ger tillfredsställande resultat. Vi behöver ta reda på vad är det vi behöver jobba med, utveckla? Vad säger forskningen? Hur ska vi hjälpa eleverna och även oss vuxna i skolan, att göra rätt sak så att eleverna lär sig det de ska utifrån vad läroplanen säger. För mig är det avgörande och därför har vi ett sätt att arbeta på Ryaskolan nu som bidrar till att vi ser progression i alla klasser. Men det är återigen ingenting som kommer märkas direkt. Det är ett gediget och långsiktigt arbete. Det är fint, vi är taggade och vi tycker det här är jätteroligt. Så det kommer bli bra.”
På samma sätt som en godkänd grundskoleutbildning ger skydd och förutsättningar för resten av livet är motsatsen – icke godkänd grundskoleutbildning – en risk att hamna i utanförskap på olika sätt.
”Idag har vi ett samhälle där våra barn är utsatta på så sätt att det finns faktorer som kan locka dem till att hamna i ett utanförskap, att hamna i ett sidospår som inte är gynnsamt för vare sig dem eller samhället. Jag är övertygad om att enda sättet att motverka att hamna i kriminalitet, att hamna i utanförskap är utbildning. Att skolan ger alla elever samma förutsättning att klara sin skolgång och få en grundläggande utbildning. Jag är helt övertygad om det. Går du ut årskurs nio utan betyg och klarar du inte gymnasiet så får du det svårt. Vi vet att det är så. Man kan tycka att det är banalt – varför måste de simma för att få betyg. Ja, men simning är ju också en skyddsfaktor. Alla barn har lika rätt att lära sig att simma. Oavsett var man bor eller var man kommer ifrån,” säger Claudia Johnsson.