Samsnack: ”Vi måste hitta en gemenskap utan att exkludera”

”Finns det hopp för barns fritid? – Fritidskort, framtidshopp och vägar framåt”. Det var titeln på morgonens Samsnack. Allt fler barn växer upp utan tillgång till en meningsfull fritid. I takt med att ekonomiska klyftor ökar, psykisk ohälsa breder ut sig och föreningar tvingas stänga, särskilt i utsatta områden, försvinner viktiga skyddsfaktorer ur barns liv. 

Konsekvenserna är allvarliga. Barn rör sig mindre, känner sig mer ensamma och får färre trygga vuxna omkring sig. När fritidsaktiviteter försvinner, minskar också möjligheterna att bygga självkänsla, drömmar och framtidstro. Men det finns även föreningar som växer – som når fler barn, på nya sätt. Vad kan de lära oss? Och kan Fritidskortet vara ett verktyg för att skapa mer jämlika möjligheter för barn? 

”Forskningen är tydlig – föreningslivet är viktigt! Fysisk aktivitet och samhörighet är tydligt kopplat till psykisk hälsa”, sa Emil Mattsson, moderator och direktor på Räddningsmissionen när han hälsade välkomna och inledde morgonens Samsnack.   

Panelen bestod av: 

• Ulf Merlander – VD Gårdstensbostäder och f.d. polischef 
• Anna Karin Hennig – tidigare generalsekreterare för Scouterna 
• Andreas Björk – utvecklingsledare MUCF, arbetar med frågor som rör fritidskortet 
• Ibrahim Marugve – driver med stort engagemang växande fotbollssatsning för unga i Tynnered 

Är fritidsaktiviteten meningsfull för den unge eller för samhället?

Andreas Björk inledde med att beskriva synen vi ofta har på ungas fritid. ”Många tänker hur vi kan använda fritidsaktiviteter för att lösa ungas problem. Då blir frågan om fritidsaktiviteten är meningsfull för den unge eller för samhället? Det kan finnas en risk att vi använder fritiden för att passa in i samhället, istället för att bygga ett samhälle där unga har en plats och mår bra”, sa Andreas Björk.  

Han berättade att enligt en undersökning MUCF har gjort så ärar gjort så är 7 av 10 ungdomar nöjda med sin fritid, och den vanligaste anledningen att avstå från fritidsaktiviteter är långa transporter samt höga kostnader. Och där kan Fritidskortet bli användbart. ”Fritidskortet lanserades den 15 september 2025 och är resultatet av en reform tillsatt av regeringen som syftar till att ge fler barn och unga möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi. Alla barn mellan 8 och 16 år får 500 kronor per år. Barn i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan få 2 000 kronor. Fritidskortet kan användas till avgifter hos de föreningar och kulturskolor som är anslutna till Fritidskortet”, sa Andreas Björk.  

Här möts vi alla på lika villkor  

Ibrahim Marugve jobbar med ungdomar i Tynnered och berättade om alla de satsningar de gör där för att erbjuda ungdomar en aktiv och meningsfull fritid. ”Vi har flera satsningar för att få ungdomar att börja idrotta och de koncept vi har startat har även spridit sig till andra stadsdelar runt om i Göteborg. ”Jag har alltid spelat fotboll och jag vet vad sporten kan betyda, både för livet och för hälsan. Vi har både strukturerade fotbollsträningar samt spontanfotboll och det är så mer än att bara sparka på en boll, det är gemenskap, nya vänner och känslan av att tillhöra. Det spelar ingen roll var du kommer ifrån eller hur du har det hemma, här möts vi alla på lika villkor.  

Samverkan är viktigt för att kunna fånga upp ungdomarna där dom känner sig välkomna och delaktiga. Vi är snabba på att involvera gymnasieungdomar och utbilda dom till ungdomsledare. Då får dom ett litet arvode vilket betyder mycket för dom, och i gengäld dyker dom upp varje vecka och arbetar helhjärtat med ungdomarna”, sa Ibrahim Marugve. 

Att verka där människor lever och bor gör det mer lättillgängligt 

Anna Karin Hennig kommer från Scouterna som är en rikstäckande organisation som finns i nästan alla kommuner och har över 80 000 medlemmar. ”Vi på Scouterna gör roliga saker tillsammans och erbjuder barn och unga en fin fritid, ofta utomhus. Man lär sig saker, får självförtroende och blir handlingskraftig. Vi har funnits i över 100 år och växer för att vi är tillgängliga men vi har också tydliga mål varför vi vill växa. Om man blir scout får man egenskaper som gynnar både människor och miljö, och vi har jobbat strukturerat med detta i många år. Vi är ute och pratar i skolor, vi kartlägger områden för att se vad som finns och vad som fattas samt har dialog med kommuner. Vi har också en stor administrativ organisation i ryggen vilket gör att vi kan starta verksamheter utan att starta föreningar, vilket underlättar mycket när till exempel föräldrar vill engagera sig”, sa Anna Karin Hennig.  

Att utgå från den lokala platsen menar hon är en viktig nyckel. ”Att verka där människor lever och bor gör det mer lättillgängligt, och det gör det möjligt att ta tillvara på föräldrars engagemang. Vad behöver vi för att bygga en gemenskap? När vi bygger den bygger vi också en exkludering. Gemenskapen behöver därför vara öppen och det behöver finnas bra sätt att göra det på. När det kommer till aktivitetskortet tycker jag det är en fin tanke men utförandet lämnar mycket att önska. Det är väldigt mycket administrativt arbete, så vi som organisation går back bara på själva hanteringen av kortet. Ska kortet funka behöver det bli en förändring i utförandet”, menar Anna Karin Hennig. 

Får man ordning på föreningslivet kan det bli en otrolig kraft 

Ulf Merlander beskrev föreningslivet i Nordost som fragmenterat, och om det inte tas om hand kan det snarare stjälpa stadsdelarna. ”Får man ordning på föreningslivet kan det bli en otrolig kraft. Jag var med och startade Gårdstens FC – en fotbollsklubb som startades på initiativ av ungdomar i området. Vi fixar hallen och har anställt personer som hjälper till. Men man måste ställa krav för att få ordning och när man har tagit den fighten så brukar det gå ganska bra. Vi kan inte sitta på kontoret utan vi måste vara ute bland ungdomarna. Som fastighetsförvaltare vill vi förbättra stadsdelen. Vi har valt att göra detta för vi får hyresgäster som tar större ansvar, det blir mindre skadegörelse och vi får mer engagerade samhällsmedborgare”, sa Ulf Merlander. 

Även i Nordost tar de tillvara på ungdomars engagemang och de som engagerar sig och vill jobba som hjälptränare får ett arvode. ”När dom har lite pengar handlar dom på den lokala ICA-butiken och då har butiken råd att vara kvar i området. Vi har även andra aktiviteter som musik och andra kulturaktiviteter. Många föreningar har utmaningen med att de inte har en egen lokal och en lösning på det skulle kunna vara ett föreningshotell som kommunen står för. En annan viktig del är att det finns en god kommunikation kring vilken aktör som erbjuder vilken aktivitet, annars finns det en risk att vi konkurrerar ut varandra”, avslutade Ulf Merlander.

Samsnack är ett initiativ av Göteborgs Stadsmission och Räddningsmissionen. Nästa Samsnack äger rum den 14 november och handlar om barn i kriminalitet.