”Vi måste vända skeppet från ett reaktivt till ett förebyggande arbete” - Göteborgs stadsmission

”Vi måste vända skeppet från ett reaktivt till ett förebyggande arbete”

13 oktober, 2023 • Ämne: Nyheter

Den nya socialtjänstlagen väntar runt hörnet, och Göteborgs Stadsmission välkomnade Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall för att diskutera hur vi på bästa sätt kan hjälpa samhällets mest utsatta. Utöver ett panelsamtal om den nya lagen blev det även två enskilda samtal om hemlöshet/Bostad först samt skyddat boende, våldsutsatthet och barnperspektivet.    

Martin Ärnlöv, VD/Direktor på Göteborgs Stadsmission välkomnade Camilla Waltersson Grönwall, den övriga panelen samt en publik på 70 personer till Göteborgs Stadsmissions mötesplats S:t Johanneskyrkan och frukostseminariet som skulle handla om den nya socialtjänstlagen.

Fokus på repressiva åtgärder som bygger på kunskap och evidens

Camilla inledde med att berätta att hon är den första renodlade socialtjänstministern i Sverige, och att hon är glad att hennes tjänst är på plats för att frågorna ska lyftas och få det utrymme dom förtjänar. Hon gick raskt över till socialtjänstlagen och poängterade hur viktigt det är att vi får en ny på plats. ”Den nuvarande skrevs på 1980-talet och är en reaktiv socialtjänstlag som bygger på att socialtjänsten agerar först när något har inträffat. Nu vill vi vända på perspektivet för att tidigt kunna förebygga händelser innan dom sker. För det behöver vi tänka om – nu är det fokus på de repressiva åtgärderna som bygger på kunskap och evidens.”

Hon fortsatte med att poängtera vikten av att jobba förebyggande, och börja tidigt för att möjliggöra en bra start i livet. Det satsas nu på skolsociala team för att bygga ett starkt skyddsnät i skolan med närvarande socialsekreterare till hands, något hon själv saknade när hon jobbade som lärare och rektor inom skolan.

Stärkt familjehemsvård, sekretess och ny socialtjänstdatalag

En annan viktig pusselbit för att möjliggöra en bra start i livet är att det behövs förstärkt familjehemsvård, där ministern vill gå ifrån institutionsplaceringar till kvalitativa familjehem. En förutsättning är då både utbildning och stöd till familjerna för att de ska klara av att ta emot barn med svåra behov. I samma veva nämndes utredningen ”Barn och unga i samhällets vård” som stärker både familjehemsvården och SiS-vården. Detta hänger ihop med den nya socialtjänstlagen som ger socialtjänsten möjlighet och rätt förutsättningar för att tidigt jobba med barn och unga.

Ytterligare en viktig del av den nya socialtjänstlagen handlade om sekretess, som inkluderar huvudregeln att man ska kunna lämna information till relevanta parter som är viktig/avgörande för en persons hälsa och framtid. Nu utreds även en socialtjänstdatalag för att kunna följa upp vad som händer med de människor vi möter, samt vad våra insatser får för konsekvenser och resultat.

”Det är viktigt att den nya socialtjänstlagen kommer på plats nu då vi inte kan vänta längre utan måste vända skeppet från ett reaktivt arbete till ett mer förebyggande arbete. Men det innebär också att den kommer behöva fyllas på kontinuerligt. Enligt vår planering skrivs lagen fram under våren 2024, propositionen skickas under hösten 2024 för att förhoppningsvis få lagen på plats den 1 juli 2025.”

Efter Camillas inledning presenterades den övriga panelen, bestående av:

  • Henrik Andersson, peer support, Göteborgs Stadsmission
  • Catarina Berndtsson, områdeschef Boende och Behandling, Göteborgs Stadsmission
  • Anna Holmqvist, avdelningschef Boende och hemlöshet, Göteborgs Stad
  • Emil Mattsson, VD/Direktor Räddningsmissionen

Henrik Anderssons roll som peer support innebär att vara en professionell kamratstödjare som med hjälp av sina egna erfarenheter stöttar och finns tillgänglig för dom som bor eller har bott på Göteborgs Stadsmissions olika boenden med stöd.

”Jag hade inte stått här idag om jag inte hade fått stöd och hjälp från socialtjänsten. Jag fick hjälp med behandling och ekonomiskt bistånd när jag behövde det och det var avgörande för mig. Jag jobbar med detta idag för jag vet vad det betyder att få rätt insatser. Att komma tillbaka till samhället och få bidra igen. Det handlar om att ha sett det här livet med egna ögon, jag har varit där själv och jag kan hjälpa personer som är där idag, för jag förstår. Det är sentimentalt och det är tufft. Jag är en lyckosaga för jag blev hörd och förstådd, men det är inte alla som har samma förutsättningar som jag har haft. Jag är så glad och tacksam att få vara brukarnas röst i det här samtalet.”

Catarina Berndtsson fortsätter samtalet och välkomnar en ny socialtjänstlag. ”Den har många bra och önskvärda förslag men den behöver också förstärkas med ytterligare tillägg och det är ett medskick från oss. Att den ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, det är en självklarhet, men hur ska det synliggöras? Att jobba förebyggande är avgörande för att vi ska nå resultat innan det har gått för långt, men vi tror också det är viktigt att det förebyggande arbetet blir tydligare i lagstiftningen.”

Hon belyser även vikten av samverkan med andra aktörer och där spelar civilsamhället en stor roll. Hur ska kommunerna klara sitt viktiga uppdrag utan hjälp från civilsamhället, och hur krokar vi arm på riktigt? Catarina poängterar också vikten av att kunna möta personen i rätt stund när motivationen finns. ”Det tillitsbaserade arbetet skapar förutsättningar för att personer vågar be om hjälp och där har civilsamhället en unik möjlighet att hjälpa personer – det är ett stort steg att våga och orka be om hjälp.”

Anna Holmqvist ger ett kommunalt perspektiv på samtalet och lyfter det stora utanförskapet hos målgruppen då man ofta föds in i ett utanförskap, och då är tidiga insatser otroligt viktigt.

”Många tänker att ett boende löser hemlöshetsfrågan men det handlar också om rätt sociala sammanhang, rätt medicinering, sysselsättning osv. Vi jobbar med två särskilda målgrupper, där en av grupperna har stor tillitsbrist till samhället och vill inte ha ngt stöd. Där ser jag svårigheter då det finns lagstiftning som behöver ses över, bland annat sekretesslagstiftningen som utgör en del hinder i den typen av insatser för att hitta ett sätt att skapa relationer. Många har behov men vill inte ha kontakt med oss och där har vi ett stort jobb att göra. Den andra målgruppen som inte får sina behov tillgodosedda är personer med samsjuklighet, där finns stora hinder för att kunna ha ett effektivt arbete med dokumentation och detta behöver man se över. En sista sak när det gäller fysiskt utanförskap är det sociala perspektivet i samhällsplanering där det är mycket att ta i beaktning. Där får sociala perspektiv ofta en nedprioriterad plats i planeringen. Andra behöver också först vikten av att minska utanförskapet i samhället.

Emil Mattsson stämmer in med de övriga gällande vikten av förebyggande arbete. ”Social utsatthet innebär stora kostnader, både för människan och för samhället. Då är förebyggande insatser både billigare och effektivare. I min värld är det tre sfärer som står för mycket av det förebyggande arbetet: familjen, skolan och civilsamhället. Alliansen mellan det offentliga och civilsamhället saknar jag i utredningen, kan man titta på en lag som stöttar den alliansen? Socialtjänsten måste inte driva allt, här måste vi samverka.”

Vi måste anpassa systemet till individen i stället för att få in individen i systemet

Camilla Waltersson Grönwall håller med om vikten av samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. ”Sverige är ett land som använder sig av vårt civilsamhälle i låg utsträckning jämfört med många andra länder så det finns en enorm utvecklingspotential. Vi kommer inte klara våra utmaningar om vi inte krokar arm tillsammans! Det medskicket tar jag med mig – hur kan vi ta tillvara den här kraften oss emellan för att klara de utmaningar vi har?”

”Även samsjukligheten är en viktig fråga och där har vi kommit långt tack vare samsjuklighetsutredningen. Vi måste jobba gemensamt och hitta nya vägar. Vi har ett genomarbetat utredningsförslag som visar på att vi skulle kunna få en huvudman som arbetar med dessa frågor och det ligger hos regionerna.”

Ett annat medskick till ministern var vikten av brukardelaktighet i socialtjänstlagen. Här krävs ett paradigmskifte då strukturer ofta inte är anpassade efter brukarna. Här behöver vi anpassa systemet till individen i stället för att få in individen i systemet. Ytterligare medskick var frågan om budget, och att det måste till mer resurser, samt fokus på sysselsättningsfrågor och att skapa vägar in på arbetsmarknaden. Här krävs samarbete mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingen.

Efter panelsamtalet hade socialtjänstministern två enskilda samtal med Göteborgs Stadsmission. Det ena samtalet handlade om hemlöshet och hur vi bland annat med hjälp av Bostad först kan hjälpa fler människor att få ett eget hem. Det andra samtalet handlade om skyddat boende samt lagstiftningen kring det, inklusive vikten av att ha ett tydligt barnperspektiv.

Vi följer utvecklingen av den nya socialtjänstlagen noga och ser fram emot att börja arbeta med den för att kunna göra ännu mer för fler.