Samsnack: ”Ju mer digitalt samhället blir desto större ansvar måste tas för dem som lämnas utanför”
Höstens första Samsnack handlade om digitalt utanförskap. Vi lever i ett samhälle där allt fler delar av vardagen kräver digital tillgång. Digitalt utanförskap handlar inte om en enskild grupp, utan om hur samhället utformas och vilka förutsättningar människor har att delta. Människor kan hamna utanför av många olika skäl: funktionsnedsättning, ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa, språksvårigheter, brist på bankkonto eller avsaknad av stöd i vardagen. När grundläggande samhällsfunktioner blir digitala som standard väcks större frågor:
- Vad händer med människors möjlighet att vara självständiga och delaktiga?
- Vem tar ansvar när människor inte kommer in i systemen?
- Hur bygger vi ett digitalt samhälle som fungerar för fler?
Detta Samsnack samlade paneldeltagare från akademi, civilsamhälle och offentlig sektor för ett samtal om digitalisering, tillgänglighet och delaktighet och om vilka konsekvenser det får när tekniken riskerar att stänga människor ute.
I panelen fanns:
- Jens Offerman, forskare med fokus på digital inkludering, Lunds universitet
- Mats Snäll, senior rådgivare digitalisering, myndigheten DIGG
- Kenneth Dämbeck, kanslichef, Funktionsrätt Göteborg
- Noura Ahmed, socialarbetare Göteborgs Stadsmission
Alla kan bli digitalt sårbara när kraven bli större än sina egna resurser
Jens Offerman, inledde morgonen med att ringa in utmaningen med det digitala samhället vi lever i. ”Idag använder vi digitala tjänster för att identifiera oss, betala, boka vård, köpa biljetter, söka arbete, kommunicera med myndigheter och hålla kontakt med andra. Och för de flesta av oss är det fantastiskt. Det gör livet enklare, snabbare och ger oss en enorm handlingsfrihet. Men just därför blir frågan om digitalt utanförskap också mycket mer allvarlig. För vad händer när man inte kan använda den här infrastrukturen? Digitalt utanförskap handlar om självständighet. Kan jag sköta min ekonomi, vård och vardag själv? Kan jag få information, delta i samhället, och ha samma möjlighet som andra att få tillgång till service och rätten till mina möjligheter?”, sa Jens Offerman.
Man får ofta en bild framför sig av personen som befinner sig i ett digitalt utanförskap. ”Ålder kan spela roll men det kan också handla om ekonomi, psykisk ohälsa, språk, utbildning, funktionsnedsättning och social utsatthet. Ofta är det flera faktorer som samverkar. Man behöver ha tillgång till en enhet, råd med uppkopplingen, kompetens att förstå och använda, känna sig trygg med att använda enheten och när något går fel behöver man få stöd. Ofta handlar det om privata saker så att lämna över ansvaret till någon annan kan också kännas svårt”, fortsatte Jens Offerman.
Vill skapa ett bra digitalt samhälle som är tillgängligt för alla
Mats Snäll jobbar för Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som har uppdraget att främja digitaliseringen i Sverige. ”Vi vill skapa ett bra digitalt samhälle som är tillgängligt för alla. Vi koncentrerar oss på att implementera tjänster i samhället snarare än att jobba med tillgänglighet. Men vi börjar jobba mer och mer med delaktighetsperspektivet, något som vi tycker är väldigt viktigt. Efter pandemin konstaterade vi att vi lever i ett digitalt samhälle. Klarar man då inte av digitala tjänster så hamnar man utanför. Det gör att vi måste göra mycket mer för att skapa förutsättningar för alla att vara med. Detta kommer inte lösa sig självt utan samhället måste ta ansvar”, sa Mats Snäll.
Fokus på att ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet
Kenneth Dämbeck jobbar på Funktionsrätt i Göteborg som består av 53 medlemsföreningar som arbetar tillsammans för att ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet. ”Funktionsnedsättning är ingen homogen grupp. Vi brukar dela in svårigheter i fem områden (hörsel, syn, rörelse, allergi och kognitiva svårigheter). Detta är 20% av vår befolkning. Ungefär 82% av befolkningen känner sig delaktiga i det digitala samhället av dom som inte har någon funktionsnedsättning. Av vår grupp känner sig 62% delaktiga”, sa Kenneth Dämbeck.
Svårigheter som språk, teknikkunskap eller att man saknar smartphone eller internet
Noura Ahmed jobbar på Göteborgs Stadsmissions öppna mötesplats på Hisingen och träffar dagligen besökare som har olika svårigheter att ta del av det digitala samhället. ”För några fungerar digitaliseringen bra och för andra är det jättesvårt. Man kan ha problem med språket, är okunnig kring tekniken och vissa har inte smartphone eller internet. Dessa personer behöver stöd. Jag har bland annat träffat en mamma som missade sina barns skolavslutning på grund av att hon inte kunde använda skolappen där informationen låg. Jag har även mött en familj som blev beviljade akut stöd av socialtjänsten men som missade det på grund av att de inte kunde ta del av informationen som skickades ut digitalt. Vi träffar även dom som är bra på teknik men att saker händer i livet, som till exempel en sjukskriving, som gör att man hamnar utanför på grund av det istället”, sa Noura Ahmed.
Samhället har ett ansvar för dom som lämnas utanför
Jens Offerman belyste samhällets ansvar. ”Digitala hinder kan minska men också förstärka utanförskapet – det beror på hur vi bygger samhället runt det. Vi behöver göra lättare och mer tillgängliga tjänster, utveckla dom tillsammans med olika människor med olika förutsättningar, erbjuda stöd när tekniken förändras och alternativa vägar när det inte fungerar, men även förändra hur vi ser på ansvaret. Det kan inte bara handla om att individen ska anpassa sig till ett digitalt samhälle, för ju mer digitalt samhälle ju större blir samhällets ansvar för dom som lämnas utanför”, påpekade Jens Offerman.
Att vi har tillgång till digitala ombud är helt avgörande
Mats Snäll beskrev Sverige-ID, en tjänst som utvecklas nu. ”Med ett Sverige-ID kan man identifiera sig hos polisen precis som med ett pass, och man får ett kort som man kan blippa. Det kommer fungera som en e-legitimation som kan användas på alla enheter, med möjlighet att kunna logga in på dator, telefon och så vidare. Den kommer dock inte ersätta Bank-id utan är kopplad till en nationell identitetshandbok som man ska kunna använda i hela Europa. Den lösningen kan förhoppningsvis kännas lättare och smidigare för vissa att använda. Vi är ett digitalt samhälle och det kommer vi fortsätta vara. Det är alldeles för dyrt att ha manuella tjänster. Däremot måste vi fortsätta bygga på det mänskliga stödet i samhället parallellt, som företrädare, gode män och så vidare. Att vi har tillgång till digitala ombud är helt avgörande”, avslutade Mats Snäll.
Missa inte nästa Samsnack 6 november – Ny socialtjänst – hur gick det?