Samsnack: ”Civilsamhället en viktig aktör i den nya socialtjänstlagen”
Den nya socialtjänstlagen pekar ut en ny riktning för socialt arbete: tidigare stöd, lägre trösklar och starkare samverkan. Nu har det gått ett år sedan lagen infördes – hur har det här året gått egentligen? Vad har vi börjat med, var står vi nu och vad behöver vi bli bättre på framöver?
Under detta Samsnack utforskade vi vad vi behöver göra för att möta människor innan problemen växer sig stora, vilka nya möjligheter som växer fram och vad som fortfarande står i vägen för ett mer förebyggande och tillgängligt stöd.
Anna Linderborg, Verksamhetschef Göteborgs Föreningscenter (GFC), inledde med att sammanfatta den nya socialtjänstlagen i sex olika fokusområden: arbeta förebyggande, vara lättillgänglig, få möjlighet att ge fler insatser utan behovsprövning, ha ett tydligare barnrättsperspektiv, vara kunskapsbaserad samt ett nytt brottsförebyggande ansvar. I sitt jobb som verksamhetschef på Göteborgs Föreningscenter upplever hon att det fanns höga förväntningar från civilsamhället inför att den nya lagen skulle träda i kraft. ”Civilsamhället har en unik förmåga att nå ut till människor på ett sätt som socialtjänsten inte har. Framöver ser vi stora behov av att samordna oss med socialtjänsten kring målgruppen för att dela kunskap, erfarenheter och behov vi ser. Vi anar en risk för sammanblandning av våra roller så det är viktigt att ha en tät dialog för att vi ska kunna komplettera varandra”, sa Anna Linderborg.
Sandra Säljö, Förvaltningsdirektör Socialförvaltningen Centrum, Göteborgs Stad, höll med om att det behövs förtydligande samordningsuppdrag med civilsamhället. ”Vi behöver ta hand om den kunskap civilsamhället har om målgruppen. Det finns tre konkreta sätt som vi kan jobba tillsammans på: föreningsbidrag, upphandlingar/riktade upphandlingar samt idéburet offentligt partnerskap (IOP). Mötesplatsen på Jaegerdorffsplatsen är ett fint exempel på samverkan mellan många olika parter. Där pratade vi med målgruppen och frågade vad dom behövde. När vi får veta målgruppens behov kan vi gå från idéstadie till utförande. Vi är också glada över att andelen personer som tackar ja till vår hjälp ökar.”
När lagen träddes i kraft behövdes dock ett internt fokus först. ”Vi ska göra lika i alla stadsdelsförvaltningarna. Lagen, och intentionerna av lagen, var efterlängtade av oss men strukturen behöver sitta och även kommunikationen för vilken riktning vi ska gå tillsammans. Vi har en långsiktig kulturresa att göra i förvaltningarna där våra myndighetspersoner behöver komma närmare människorna vi finns till för”, sa Sandra Säljö.
David Garcia Jivegård, Jurist, doktorand i rättsvetenskap och universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet, berättade om intentionerna men även motsättningarna med nya socialtjänstlagen. ”Syftet med lagen är att förbättra folks levnadsnivå och en viktig intention är att skapa en ny målbildskaraktär med tydliga mål att förbättra. En motsättning är bidragstaket som ska införas men även den nya beräkningen av riksnormen som skapar motsättningar i att skapa effektivt socialt arbete. Även aktiveringskravet samt sänkt försörjningsstöd för barnfamiljer kommer få effekter på det sociala arbetet”, sa David Garcia Jivegård.
Fatema Vanat, Sakkunnig, SOS Barnbyar, berättade att den största bristen de ser handlar om barns delaktighet. ”Vi ser att barnen ofta inte får vara delaktiga i sina egna beslut, att de inte förstår all information, att de inte känner sig hörda eller inte förstår sin placering. Hur bygger man upp insatser för att få med barnen i besluten? Och hur säkerställer vi att de insatser vi skapar faktiskt är dom som behövs?” sa Fatema Vanat.
David Garcia Jivegård nämnde den reformstorm som vi befinner oss i, och som drar åt olika håll. ”Vad kommer regeringen egentligen göra med reformerna? Och hur kommer barnperspektivet kunna praktiseras i den nya socialtjänstlagen? Även biståndet för vuxna påverkar ofta barnen, så det ska bli intressant att se hur barnfrågan kommer tas om hand. Samarbetet med civilsamhället är också viktigt, civilsamhället är en kunskapsproducent till socialtjänsten”, sa David Garcia Jivegård.
Sandra Säljö håller med om att vi befinner oss i en reformstorm. ”Det kommer ofta nya direktiv och då måste vi ställa om för våra medarbetare, så det jobbar vi mycket med. Vi har ett stort utvecklingsarbete att göra. Socialtjänstens ansvar kan heller aldrig spilla över på civilsamhället. Vi behöver hitta sätt att gemensamt identifiera vilka det är vi inte möter och hur vi på socialtjänsten kan möta människor tidigare. Vi har till exempel många insatser som är frivilliga och vi måste ändra bilden av att vi ofta går in med tvångsåtgärder”, sa Sandra Säljö.
Fatema Vanat fick avsluta morgonens Samsnack med att påpeka att civilsamhället är bra på att se glappen och där behöver vi samarbeta. ”Vilka frågor i livet är det som fallerar? Vi ser till exempel glapp i eftervårdsstödet och kring samarbetet med ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten hinner inte alltid se dom här glappen men det är här vi jobbar. Vi behöver se civilsamhället som en kunskapsaktör och använda den kunskapen. Jobbar vi mer holistiskt och ser till hela människan kommer det underlätta för de människor vi möter och bidra till att de får det stöd de behöver och har rätt till”, avslutade Fatema Vanat.