”Från vårdkedja till livskedja – hur hänger det ihop?

Göteborgs Stadsmission bjöd in till en heldagskonferens kring beroende och psykisk ohälsa. Syftet var att samla yrkesverksamma, kunskaps- och erfarenhetsbärare samt civilsamhälle för att skapa samverkan och tillsammans utforska nästa steg i utvecklingen av vård- och stödinsatser. Här kommer några nedslag från dagen.

Uppstart med dom mjuka frågorna
Vad betyder det tvärsektoriella arbetet konkret och varför behövs Peer support för den här målgruppen när man söker vård och stöd? Detta var några av de adekvata frågor som diskuterades i panelen bestående av:

• Sonny Wåhlstedt, Ordförande NSPH Västra Götaland och Göteborg
• Sofia Lexén, Sektionsledare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, LARO-mottagning
• Jennie Viberg Cordero, Enhetschef LARO-mottagning, Mobilt team beroende
• Mikele Yohannes, Peer-support, LARO-mottagningen, Uppsökande arbete med Mobila Teamet
• Martin Hammar, Specialist i allmänmedecin, Närhälsan Vårdcentral Hemlösa

Att säga som det är och att känna sig trygg med att göra det, blev tydligt beskrivet och att det ofta handlar om en stigmatisering. Psykisk ohälsa och missbruk är fortfarande inte lika enkelt att beskriva som ett brutet ben eller en blindtarmsoperation. Förtroende och professionella relationer, både mellan verksamheter och mellan behandlare och patient/klient har oavsett strukturer och samtid alltid varit framgångsfaktorer och nu kan vi också peka på vikten av stöd i form av Peer support, personer med egen erfarenhet som utbildats i NSPH.

”Vård ska alltid ges inom den mest resurseffektiva vårdformen”
Simon Lindguss, Tf vårdenhetschef Psykiatriska akutmottagningen samt Tf enhetschef Sprututbytesmottagningen berättade om beroendeenheten akutpsykiatrin och deras arbete. ”Det finns olika typer av vård för den här målgruppen och vård ska alltid ges inom den mest resurseffektiva vårdformen”, inledde Simon Lindguss. Han visade vårdnivåtrappan som börjar med egenvård (sprututbyte, naloxon), primärvård (abstinensbehandling, sugdämpande läkemedel), hemsjukvård, vård på kommunalt boende och slutar med specialiserad öppenvård (LARO, abstinensbehandling, behandling av psykiatrisk samsjuklighet), mobila team och slutenvård (LPT-vård, tillstånd som kräver medicinsk vård dygnet runt) där de tre sista ingår i specialistvården.

”De som läggs in hos oss är patienter som har ett starkt behov av inneliggande, psykiatrisk vård och där vårdbehovet inte kan lösas via andra insatser såsom tex öppenvård, stöd i hemmet, primärvård och så vidare. Dessa personer har ofta en kraftigt förhöjd suicidrisk, behov av abstinensbehandling om den bedöms som medicinsk farlig om den görs utanför sjukhuset, samt allvarliga psykotiska symptom”, sa Simon Lindguss.

Samsjuklighetsutredningen och skadereduktion
Simon Lindguss nämnde även Samsjuklighetsutredningen som syftar till att skapa en sammanhållen, likvärdig och effektiv vård för personer med psykisk ohälsa och skadligt bruk/beroende, samt tog upp vikten av att jobba med skadereduktion. ”Skadereduktion är policyer, program och interventioner som syftar till att minimera de negativa hälsomässiga, sociala och rättsliga effekterna som är förknippade med droganvändning, narkotikapolitik och narkotikalagar. Skadereduktion är en kombination av icke-dömande förhållningssätt och pragmatiska hälso- och sjukvårdsinsatser som har fokus på folkhälsa. Att möta personen som brukar där den är”, sa Simon Lindguss.

LARO  – Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende 
Jennie Viberg Cordero, Enhetschef LARO-mottagning, Mobilt team beroende samt Mikele Yohannes, Peer-support, LARO-mottagningen, Uppsökande arbete med Mobila Teamet berättade mer om hur LARO-mottagningen fungerade.

”LARO-behandling gör man för att det minskar dödlighet, kriminalitet och drogbruk samt riskbeteende. Det ökar också livskvaliteten, skapar utrymme för förbättrade relationer, ger större förmåga att försörja sig själv samt är en samhällssparande insats. Sedan finns det även utmaningar som till exempel att läkemedlen är dyra, det krävs kortsiktiga ekonomiska insatser, arbetet kring att följa målgruppen och samverka utefter personens behov, att arbeta tillgängligt utifrån funktionsnivå samt bryta stigmatisering”, sa Jennie Viberg Cordero.

Harm reduction – Förlåtelse och försoning
Vi fick höra Patrick Hansen beskriva Räddningsmissionens arbete med Ability program och en inblick i deras arbete, samt den bok ”Beteendeproblem” som Patrick skrivit tillsammans med Bo Hejlskov.

Em Jakobsson som är diakon på Göteborgs Stadsmissions mötesplats St: Johanneskyrkan beskrev hur utsatthet och övergrepp kan få förlåtelse men kanske inte försoning och tvärtom, samt vilken roll skuld och skam ofta har med dessa komplicerade känslor.

Uppsökarenheten – utgår från målet att hemlösheten i Göteborg ska minska
Freja Lundström, Samordnare på Göteborgs Stads Uppsökarenhet berättade om deras arbete med att minska hemlösheten i Göteborg. ”Regeringens och Göteborgs Stads mål kopplat till det uppsökande arbetet är att hemlöshet ska förebyggas och ingen ska bo eller leva på gatan. Det uppsökande arbetet behöver dock stärkas för att uppnå målet. Nya socialtjänstlagen betonar vikten av ett mer förebyggande och lättillgängligt arbetssätt, där uppsökande arbete är en central del för att nå individer i hemlöshet, berättade Freja Lundström.

”Uppsökarenheten är en uppsökande verksamhet där fältsekreterare arbetar ute på fält för att möta personer i akut hemlöshet. Vi har även ett antal övernattningsplatser som myndighetsutövande socialtjänst kan boka. Vi samverkar även med idéburna organisationer som tillhandahåller biståndslösa övernattningsplatser. Uppsökarenhetens samarbete är främst kopplat till det uppsökande arbetet och länkningen in till välfärdssystemet. Vi har samverkan på både individuell och strukturell nivå, med bland annat idéburna organisationer, polis, vaktbolag och västtrafik som också möter målgruppen, sa Freja Lundström.

”En svårighet vi möter i vårt arbete är att en del personer avböjer hjälp från myndigheter. Det beror inte alltid på att de inte behöver eller önskar hjälp. Det kan bero på en negativ inställning och uppgivenhet i relation till myndigheter utifrån tidigare negativa erfarenheter av myndighetskontakter. Det kan finnas en generell misstänksamhet utifrån psykisk ohälsa, samt en svårighet att upprätthålla en daglig struktur utifrån sin boendesituation, funktionsnivå och livssituation i stort. Man kan ha svårt att passa tider, samt leva upp till krav och förstå”, fortsatte Freja Lundström.

Brukarperspektiv, avstigmatisering samt skadereducerande insatser
Anette Skårner, Professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet fick avsluta dagen. Hon pratade bland annat om exitprocesser som ofta är långvariga processer vars konkreta förlopp varierar med individuella omständigheter.

”Motiv för förändring kan vara en kombination av negativa konsekvenser av droganvändningen (”pushes”) och positiva drivkrafter och omständigheter som ger hopp eller pekar på möjligheten till ett annat liv (”pulls”). En bestående drogfrihet hänger ihop med kulturella faktorer och andra faktorer i omgivningen som stöd från närstående och tillgång till attraktiva alternativ till drogerna. Detta kompliceras förstås mycket av den stigma som råder kring dessa frågor, och professionell hjälp är för många avgörande för att ta sig ur en beroendesituation. Framöver behöver vi hålla koll på både samsjuklighetsutredningen och narkotikautredningen. I kombination med politiskt stöd behöver vi stärkt brukar- och anhörigperspektiv, insatser för att motverka stigmatisering samt skadereducerande insatser”, avslutade Anette Skårner.